Nu är det 2 1/2 vecka kvar till vårt barn ska se världens ljus. Eftersom både Alvin och Ebba var födda vid detta laget, går jag mest runt och väntar på att något borde hända snart. Precis därför bestämmer sig säkert syskon nummer 3 för att titta ut senare än beräknat. Visserligen är det ett litet barn (enligt läkare och barnmorska) så det skulle väl inte skada om det var inne lite till, men för min del skulle inte idag vara för tidigt. Det är ganska tungt för tillfället, och att sova in lite tid innan han/eller hon kommer ut fungerar definitivt inte. Jag vaknar hur ofta som helst p.g.a. Alvin, Ebba eller händer som somnar, och det är ren tur om jag lyckas somna in direkt igen.
I hallen står numera följande, och även hallen väntar på att bli färdig.
Zeit des Wartens.
Jetzt sind es noch 2 1/2 Wochen bis zum Geburtstermin. Zu dieser Zeit waren Alvin und Ebba schon geboren, deswegen erwarte ich, dass es jeden Tag passieren kann. Genau deswegen entscheidet sich wahrscheinlich Geschwisterchen Nummer 3 erst nach dem Termin rauszukommen. Es soll ja zwar ein kleines Kind sein (laut Ärztin und Hebamme), so deswegen ist es vielleicht nicht schlecht, wenn es noch etwas wachsen darf. Meinetwegen wäre aber heute nicht ein Tag zu früh. Der Gedanke vorher ausgeschlafen zu sein, klappt bei mir gar nicht. Ich wache jede Nacht mehrmals auf und es ist eher Glück, wenn ich gleich wieder einschlafen kann.
In unserem Flur hängt jetzt der obige Spruch, und der Flur wartet auch auf Vollendung des "Kunstwerks".
1 kommentar:
Eftersom jag nu lever i ett patriarkalt konservativt samhälle kan jag lätt tolka konstverket som att det lämnats plats för ett mansnamn på första raden. Är det inte ett tecken så säg? Vi tänker på er alla.
Kramar
Skicka en kommentar